Psykoanalys används för att få syn på den "inre värld" som för vissa barn består av skrämmande och ångestfyllda fantasier, utan förankring i verkligheten. Genom lek och samtal försöker en barn- och ungdomspsykoanalytiker att lära känna barnet och hitta barnets egna och ofta stora resurser att förändra sig själv.
Analytikerns uppgift kan beskrivas som att skilja ut dessa fantasier från verkligheten och hjälpa barnet att sätta ord på problemet. Det blir därmed medvetet och begripligt och går att hantera. Ångesten minskar och symtomen avtar. Barnets relation till familjen och den närmaste omgivningen förbättras.
Symtom man kan känna igen är mardrömmar, sömnsvårigheter, mörkrädsla, ängslighet, dålig självkänsla, klängighet, svårigheter att lämna mamma, mobbning, syskonrivalitet, trotsighet, raseriutbrott, avskärmning, koncentrationssvårigheter.
Symtomen kan även ta sig rent kroppsliga uttryck som eksem, tarminflammationer eller astma.
© BUM | 2010-06-26 | ord | bum@bum-spaf.se | mbjweb | Svenska psykoanalytiska föreningen